tisdag, november 29, 2005

Vår framtid flyttar till Kina

I veckan var jag i Shanghai. Mest för att odla och upprätthålla mitt nätverk och för att jag tycker att det är viktigt att hålla ett halvt öga på vad som händer där, men också med en förhoppning om att finna en affärsmöjlighet och att på sikt kunna etablera en filial till min företagsinkubator Iqube. På kvällen hade jag inget möte bokat, så via A Small World, en global community på nätet, sökte jag folk att gå ut på middag med.

Till sist blev vi åtta nio stycken svenskar som möttes upp för drinkar på M on the Bund och sedan gick vi vidare för att äta en bit mat på en urmysig, skitbra liten restaurang med verkligt god mat som heter 1931. Restaurangen ser verkligen ut som om den startades det året och att ingenting är gjort med den sedan dess. De jag träffade var unga och välutbildade, mellan 25 och 35 år. Tre tjejer och fyra killar och så jag och min kinesiska kompis. De flesta hade träffats förr och som alla andra invandrare runt om i världen bekräftade de att även de tydde sig till sina landsmän. De glödde alla av entusiasm och självförtroende. De var fulla av drömmar och framtidstro som de med energi förmedlade i eldiga diskussioner. De var smarta, tuffa, modiga entreprenörer, de bästa vi har!

Tänk er att de lämnat Sverige och flyttat till andra sidan jorden för att hitta lyckan, äventyret och framtiden. Det är inte som att flytta till Skåne, London eller Solkusten. Att flytta till Kina kräver mod. Det är väldigt annorlunda. Ett otroligt svårt språk och få talar något annat, det är rasistiskt och fördomsfullt, det är smutsigt och korrumperat, maten är annorlunda, det är väldigt långt borta, men det är fullständigt fantastiskt. Det är vilda västern, möjligheternas land, och precis som svenskarna som på 1700–1800-talet lämnade ett system som inte fungerade för ett liv med framtidstro, hopp och möjligheter lämnar dagens ungdomar av samma anledning och flyttar till Kina. Skillnaden är att nu är det inte de fattigaste och svältande. Det är våra bästa! Utbildade, modiga, driftiga, offervilliga. Det är entreprenörerna! Hjältarna! De som borde vara vår framtid, men som blir Kinas.

Jag hamnade i en diskussion med SvD:s supersmarta journalist om definitionen på kapitalism, och när hon inte kunde övertyga mig såg jag hur hon svartnade i blicken, rösten höjdes och tonen skärptes. Fan va härligt! Underbart! Någon som vågar säga emot. Tror på sina idéer och som slåss för det. Det är våra bästa som flyttar. Dagen efter var jag i Hongkong och träffade en kompis, som sedan vi sågs sist gjort ut en klädkollektion som nu säljs över hela världen. Hux flux! Från ingenstans till superframgång! Hennes kommentar var att i Hongkong är allt möjligt. Alla hjälper, sporrar och stöttar varandra. Alla talar om entreprenörskapet och om möjligheterna. Alla ruvar på idéer och de som inte gör det, de som inte hoppas på att komma på något, de som inte drömmer om ansvar för sin egen försörjning och om framgång, dem är det något fel på …

Jag älskar kapitalism!

Sanningen som jag ser den

Johan

5 Comments:

Anonymous Anders Engström said...

Sanningen som jag ser den: Visst är det härligt med entreprenörskap. Visst är det härligt att det finns människor som känner sådan trygghet i sig själva att de är beredda att offra allt för en idé. Men alla är inte funtade på samma sätt. Alla är inte lika starka i sin självbild eller har ett lika starkt ekonomiskt skyddsnät att falla tillbaka på. Att tro att kapitalismen är lösningen på allt är lika idiotiskt som att vara dogmatisk socialist. 1996 var jag i Rumänien och träffade en man som stolt kallade sig kapitalist. Hans dröm var att den som blivit rikast i världen skulle styra allt. För var man rikast i världen måste man ju vara smartast i världen. Själv importerade han tv-shop-produkter och blev rik på att sälja skräp.
Skulle världen styras av sådan som honom skulle jag nog börja fundera på självmord...
För att bli rik ska man inte bara vara smart. Man ska gärna vara girig och hänsynslös. Två krafter som jag och ogärna vill ska styra dagordningen i vår värld.
Det sexigaste som finns är fantasirika entreprenörer som lever för sina idéer och ideal och inte lever för drömmen att bli rikast i världen.
Och sådana entreprenörer kan faktiskt leva med att även kalla sig socialister.
Jorå, sanningen är varken svart eller vit. Blå eller röd.

11:47 fm

 
Anonymous Anders said...

Bara två inlägg? Kom igen nu, skriv mera!

Läste intervjun med dig, Birgersson, Sturmark och Ahlvarsson i Shortcut och nickar åt mycket du säger. Inte allt, för en del skakar jag på huvudet åt också. Vill du bli min mentor så kan vi utbyta synpunkter? Haha...

5:51 em

 
Anonymous Anonym said...

Tjena Johan..

Jadu.. jag röstar på sossarna och är kapitalist. En motsägelse? knappast. Grejen är ju den att det (som du vet) inte existerar rena planekonomier eller rena kapitalismer i vår värld. Det är per definition omöjligt.

Kapitalismen är det som har möjliggjort vår livsstil. Som har format västvärlden. Som har möjliggjort en omfördelning av välståndet från att borgarna ägde 90% och stod för 10% av befolkningen till att över 80% av europas befolkning lever i relativt välstånd. Och att den relativa segregeringen är oerhört mkt mindre.

Det är sant att kapitalismen verkligen är synonym med västvärldens väg till välstånd.

MEN.. Kapitalismen är inte allt, verkligen inte. Ett väldigt enkelt exempel/liknelse är fotbollen inom sportens värld, i jämförelse med hockeyn. Hockeyn är en sport som få har råd med att utfära, tillochmed i ett rikt land som sverige. Och ännu mer i ett än mer kapitalistiskt sammhälle som USA. Fotbollen däremot har alla råd med. Allt man behöver är en boll och ett gäng kompisar. Man spelar fotboll i de mest fattiga kvarteren i brasilien, och just från de kvarteren kommer de bästa spelarna. De spelare som ger resten av världen mest njutning och mest värde.

Tänk dig att Hockeyns sätt att tänka, där man låter marknadskrafterna välja spelarna på grundval av ekonomisk kraft, är att likna med ett klassiskt borgerligt sätt att resonera. Har du inte råd att lira, bad luck!, din farsa skulle ha jobbat mer. Visst får vi stora serier (nhl) i alla fall, och bra spelare. Precis som kapitalistiska samhällen genererar goda förmågor och bra resultat.

Inom forbollen finns möjligheter även för dem som föds fattigt att nå toppen. Det faktum att alla som vill spela fotboll kan göra det, gör att det initiala altalet spelare är fler än det i hockey. Det större antalet spelare från början gör att man i slutänden får fram större förmågor på fotbollsplanen.

På samma sätt fungerar det i vårt samhälle.

Min bestämda uppfattning är att kapitalismen är helt fundamental för västvärlden, och att planekonomiska ideer inte fungerar. Men jag är lika fullt övertygad om att det finns en oerhört viktig parameter som är än mer vital för samhällets utveckling och för ekonomiskt välstånd. Och det är att samhället tar till vara på de framtida generationernas potentiella förmågor. Jag menar då förmågor i alla sammanhang, inte bara potentiella blivande entreprenörer, även om dessa är mkt viktiga.

Det bästa viset att ta tillvara på dessa potentiella förmågor är inte att skapa ett samhälle helt utan utjämnande krafter. Där stora delar av de potentiella förmågorna som verkligen har chansen att bidra till positiv utvekling är eliminerade från start (hockeymodellen). Utan enligt mig snarare att skapa en grogrund där alla, som föds i vårt land, kan bli en blomstrande företagsledare, eller nobelpristagare. Eller bidra på något annat vis till stora dåd (fotbollsmodellen).

Högerns klassiska politiska ställningstaganden skapar tvivelsutan större klassklyftor. På samma gång som den på sätt och vis kan leda till ett "bättre" "näringsliv". Klassklyftorna tvingar samhället in i "hockeymodellen" där inte lika många har samma möjlighet att konkurrera om platserna i laget.

För mig spelar det ingen roll om Göran gör bort sig. Om moderaterna kommer med grymt bra argument. osv osv.

Tills den dagen jag blivigt övertalad om att mest antal initiala "spelare" inte är avgörande för att man x antal år senare ska få fram ett optimalt "lag", kommer jag rösta på den regering som stödjer utjänmnande krafter i samhället, så alla kan börja med en "clean-slate"!!

over and out!
// björne - stockholm

2:05 fm

 
Blogger Sebastian said...

Klockan är mycket, därför fattar jag mig kort; som svensk boende i Shanghai kan jag inte göra annat än att hålla med dig. Orden är som tagna från min tunga. Hur som helst, snart har du en personlig restaurang i stadsdelen Gubei i mitt namn. Mvh, sebastian, 20, shanghai. seba.joh@gmail.com

7:50 em

 
Anonymous Rickard Berger said...

Det er de beste som flytter, men du skriver at det den gang for hundre år siden var de fattiga och svältande som dro. Det er det jo fortsatt. Og de er fortsatt de beste. Det er de som er sultne og fattige nok til ikke å være for komfortable for å dra av sted og skape seg noe eget. Det er fremfor alt det som gjør de bra. Så dette er ikke noe nytt fenomen. Slik har det altid vært og slik vil det altid være. Det er veldig flott, de som drar er som bier som kommer med nye tanker og influenser til der hvor de havner. Og for de tusener som vi sender ut får vi tusener igjen med andre ideer en de som dro. Dette er vakkert!

vennlig hilsen
Rickard Berger
en av de som dro...

2:53 em

 

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home