onsdag, februari 07, 2007

Ni som bokat Thailand får stanna hemma

I förra veckan stod jag på 65:e våningen i Bangkok och tuggade på döden, allas vår död. Därifrån såg jag verkligen döden i vitögat. Alla de som tror att miljöförstöringen och hoten om klimatförändringar är överdrivna är galna! Det är omöjligt att hoten inte skulle vara sanna, med tanke på hur vi behandlar vår jord, hur länge vi gjort det och hur många som gör det.Jag vet att det inte är smoggen, avgaserna vi ser i storstäderna som är det värsta, men det lyfter fram magnituden i problemen och tydliggör hur globalt problemet är.

Jag reser mer än de flesta (och är därmed en större bov i dramat), vilket fått mig att reagera. Under det senaste året har jag på samtliga platser jag besökt upplevt vad lokalbefolkningen menar är abnorma vädersituationer. Politiker och företagsledare borde se vad jag sett för att förstå. Vi i Sverige glömmer att det bor nästan fyra miljarder människor, tio gånger så många som i Europa, i denna region och att de industrialiserar som galningar. Samtidigt är en majoritet av dem inte ens läskunniga. Vi kan aldrig förvänta oss att de ska förstå att de självmant ska förändra sitt sätt att leva. Vi måste föregå med gott exempel, utveckla nya alternativ och ge bort det till utvecklingsländerna.Alla borde se ”En obekväm sanning” av Al Gore, USA:s före detta vicepresident, och alla borde titta på ett par National Geographic-filmer i veckan. I veckan var jag på en konferens och diskuterade industrins ansvar i miljöfrågan och blev både lugnad och rädd. Vetenskapsmännen och min nya idol Lars G Josefsson på Vattenfall lovade att det inte var för sent att rädda jorden om vi bara fattade besluten. Arton biljoner dollar, eller 6 procent av jordens BNP, skulle det kosta under en 20-årsperiod, förutsatt att vi satte fart i dag! Det som skrämde mig var sedan när näringslivets representanter med fack- och konsumentföreningarna satte i gång att diskutera. Herregud! Här handlar det inte om att tillsätta kommissioner och att få tillstånd, konsensus eller en positiv dialog. Vi kan inte be politikerna om bidrag eller gnälla över att om de andra inte gör det så gör inte jag det heller … Vi dör! Jorden går under och våra barn kommer att få uppleva det!

Jag kräver handlingskraft, ledarskap, offervilja och ansvarstagande av alla av vilka man kan förvänta sig det. Jag kräver politisk handlingskraft och mod för alla dem man inte kan förvänta sig något av. Det första politikerna ska göra är att döda charterindustrin. Alla ni som bokat Thailand nästa år får tyvärr stanna hemma eller gå in och köpa utsläppsrätter.

Johan


5 Comments:

Anonymous Anonym said...

Om man dödar charterindustrin kommer ju länder som lever på turism förlora en livsviktig inkomst.

Miljön och globaliseringen står emot varandra. Vi kan rädda miljön, men på bekostnad av ökad svält? Är vi beredda att betala det priset?

// blog.tobbo.com

3:44 em

 
Anonymous Anonym said...

Tjena!
Vad gör du själv för att bidra innan du dödar charterindustrin?
Hälsningar
Tina Broström

3:23 em

 
Anonymous Per said...

Va, menar du att vi tillsammans skall ha en plan för hur mycket vi skall släppa ut och hur mycket naturresurser vi skall förbruka.
Är inte det sossepolitik?

Ska vi arbeta tillsammans för att lösa miljöproblemen, är inte det sossepolitik?

Ska vi ta gemensamt ansvar för miljön, är inte det sossepolitik?

Litar du inte längre på att marknaden fixar allt?

5:54 em

 
Anonymous Anonym said...

Så mycket klokhet -men det ekar för lite. Lotti Knutsson har på olika sätt framgångsrikt fixat så det går fler hundratusen resnödiga svenskar och väntar på att komma iväg till dem mest utslitna resmålen.Inte ens finanskrisen hejdar dessa hjärnor.

6:57 em

 
Anonymous Anonym said...

Dina tankar om charter till Thailand är så bra. Men hur rår man på tillståndet: Lottie Knutsson ,Fritidsresor, (hon får stå som symbol för resebranchen)har ju fixat så här i landet går flera hundratusen resnödiga svenskar. Och vart går masschartern ? Jo till de mest utslitna och torftiga resmålen. Hoppas att finanskrisen för med sig att det blir en mental sanering och att vi får respekt för ett måttligt resande. Kanske vi så småningom begriper att det är resebolagen som tjänar pengarna och bara till en liten del människorna på resmålen.

4:58 em

 

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home