torsdag, september 04, 2008

Demokrati ställer krav på medborgarna

Jag är van vid att bli påhoppad efter mina kolumner. Det är inte så konstigt, med tanke på att jag vanligtvis är rätt tydlig, rätt provocerande och rätt ensam som skribent på högersidan.

Påhoppen är ofta rena förvanskningar, men i min förra kolumnen var jag slarvig. Jag gav utrymme för påhopp som var befogade och fick följaktligen påhopp även ifrån mina egna led. Jag ber om ursäkt för mitt slarv. Min vanliga tydlighet var borta och det har jag fått äta upp.

Alla som läser mig, vet dock att jag är demokratikämpe, och liberal frihetskämpe. Jag har ALDRIG sagt att diktaturer är att föredra oavsett politisk färg och jag gjorde det inte i min förra kolumn heller.

Jag lyfte däremot fram några saker som jag gärna sett att vi haft i Sverige. Jag önskar faktiskt att vi bodde i ett land utan arbetslöshet, utan brott och droger. Att vi levde i ett land med den bästa sjukvården, de bästa skolorna och dessutom med låga skatter.

Det gör vi inte, och då måste vi ställa oss ett par viktiga frågor. Beror det på att demokrati är ett sämre politiskt system, att det inte går att uppnå dessa mål i en demokrati? Det tror inte jag! Det borde självklart gå att uppnå även här.

Problemet är att demokrati, som människor kämpat länge för och som människor dött för, inte bara är rättigheter som man tror i Sverige. Den innehåller en rad skyldigheter och ställer krav på medborgarna. Krav på medborgarna att vara informerade, kunniga och på att de tar ansvar, ett personligt ansvar.

Men när medborgarna inte gör det, när deras röster är färgade av okunnighet, då får vi ett land med politisk dekadens. Jag anser pressen i Sverige så vänsterstyrd att jag frågar mig vad är vår yttrande- och tryckfrihet värd? Våra politiker svarar aldrig på frågor och spelar bara på känslor. Det har gjort politiken till en fars.

Har man 70-80 procent skatt på entreprenörer som i Sverige, har då inte staten förslavat delar av befolkningen? När facken stänger ute fattiga från att jobba och få mat, var finns friheten då? När tjänstemännen sätter käppar i hjulen för de styrande politikernas beslut, vad är demokratin värd då? Är det inte dårarnas diktatur?

Vi sitter här okritiskt och kritiserar andra, vi tror att vi vet och kan allt, att vi har alla svar och att alla avundas oss och vill ha det som oss. Så är det inte. Vi är inte bäst i världen. Alla är inte lika och vill inte samma saker. Vi måste våga erkänna våra brister, se andras styrkor och vilja mer. Vi måste ta ansvar, vårda och förtjäna vår demokrati.

17 Comments:

Anonymous Anonym said...

Hej Johan!

Mycket bra! Själv skrev jag en liknande (http://misschatterbox.wordpress.com/2008/08/15/ett-sista-klargorande-runt-mina-asikter-kopplat-till-yttrandefrihetsdebatten/ ) några dagar efter mitt första blog-inlägg, eftersom alla läser det man skriver som "fan läser bibeln" och jag blev kallad anti-demokrat, fascist och vart tipsad om ett Naistiskt träningsläger i Värmland...

Det jag hela tiden försökt framföra är att svensken har en otrolig förmåga att sitta här uppe, i sin skyddade del av världen, och tycka en masa och peka finger och tala om vad som är "rätt" och vad som är "fel" och ibland kanske man måste försöka se saker i grått också. Allt är inte svart eller vitt.

Ser fram emot fortsatta kolumner och bloggar och jag är säker på att vi kommer "ses" i cyber space igen! Keep it up!

Little Miss Chatterbox

10:14 fm

 
Anonymous Anonym said...

Stå på dig! Du behövs i detta degenererade sosse-sverige där dräng- och offermentailtet är snarare regel än undantag...

Du behövs mer än någonsin, Johan!

12:31 fm

 
Anonymous Anonym said...

Människan är inte bättre än att hon/han behöver en ledare ibland, en stat som tar beslut i frågor den enskilde varken kan/vill sätta sig in i. Man kan ifrågasätta demokratin ibland, när folket är okunnigt i sakfrågan eller helt enkelt egoistiskt. Klimatfrågan är kanske det mest aktuella exemplet.

12:43 em

 
Anonymous Anonym said...

Jag håller på Dig. Du har helt rätt. Vi lever i en ankdamm där bara en sorts åsikt tolereras. Mediaankerna tål inte kritik, de äger sanningen och ve den som står upp och säger emot.

6:48 em

 
Anonymous Anonym said...

Problemet är att Dina analyser är för grunda och utstrålar ihärdig enfald Johan, tyvärr... Och detta kallar Du för höger. Även denna kvasiaffinitet stinker ovanstående.

7:40 em

 
Anonymous Anonym said...

Du är inte ensam skribent på högerkanten men du måste öppna en (riktig) tidning för att se det.

Och det lär ju hända.

7:43 em

 
Anonymous Anonym said...

Kunde inte ha sagt det bättre själv! Så underbart skönt att få läsa något som jag själv tänker.
Gäller även åsikter om den svenska kulturvärlden.
/Kulturarbetare med samvete

8:54 em

 
Anonymous Anonym said...

ur högen:
När facken stänger ute fattiga från att jobba och få mat, var finns friheten då?

hahaha va? testa det här: när feta direktörer vill använda fattiga som slavar, var finns friheten då?

12:19 fm

 
Blogger Unknown said...

Mitt hjärta är varmt! Är här för första gången och har fått inspiration, motivation och kraft som påfyllnad i mitt yrke som handlar om att stötta entreprenörer. Alla behöver vi förebilder, även om man självklart går sin egen väg, tror på sig själv och säger nu jävlar. Speciellt som entreprenör, där man satsar allt på sin dröm, vision, under tuffa ekonomiska förhållanden i Sverige.Du förmedlar just ett sådant budskap och är en sann förebild. Tack.

9:18 em

 
Anonymous Anonym said...

Swoooosh! Ljudet av en öppen dörr som sparkades in

12:31 em

 
Blogger Josef Boberg said...

"Har man 70-80 procent skatt på entreprenörer som i Sverige, har då inte staten förslavat delar av befolkningen? När facken stänger ute fattiga från att jobba och få mat, var finns friheten då? När tjänstemännen sätter käppar i hjulen för de styrande politikernas beslut, vad är demokratin värd då? Är det inte dårarnas diktatur?"

Tja - så är det nog i en nationalstat där MaktPyramid-MaktElit-PartiPamparna har satt folkstyret ur funktion, tyvärr tyvärr...

Mera om vad jag i sak menar med demokrati i meningen folkstyre här.

Ha det... :-) /önskar tankefrihets-vännen Josef

12:49 em

 
Anonymous Anonym said...

Bra exempel på företagsklimat
"Isle of Man"

Läs mer på www.isle-of-man.se

2:19 em

 
Anonymous Anonym said...

Konstigt att ingen har kommenterat det du skriver. Själv så instämmer jag med varje ord som du yttrar och njuter av att där åtminstone finns en förstående själ i vårt kalla land. Sverige måste vakna och inse att produktivitet är det enda som räknas när det kommer till mänsklig välfärd. Det går inte att sitta bredvid och titta på, drivandet måste gå framåt.

Den verkande välfärden i Sverige har blivit en nidbild av den verkliga lyckan. Välfärd innebär inte att kunna överleva på bidrag utan att bidra själv, välfärd innebär att konsumera något som man skapat själv, något som man kan sträcka på ryggen för och känna sig stolt för.

Hur som helst så hoppas jag på fler insiktsfulla inlägg från dig Johan. Kepp up the good work

6:00 em

 
Blogger Mike said...

Hur kan man vara både demokratikämpe och frihetskämpe? De är helt motsatt varandra. Demokrati är bara "mob rule", där 51% bestämmer över dem andra 49%.

1:58 em

 
Anonymous Anonym said...

...så sammanfattningsvis: demokrati är bra om medborgarna har förstånd att rösta såsom du anser är rätt?

I min värld är demokrati ett system där jag ibland befinner mig på valvinnarnas sida och ibland på förlorarnas; min värld är dessutom i mina (naturligtvis myyyycket mer obegåvade ögon än dina) tämligen komplex; i min värld har andra människor ofta andra drivkrafter än mina, varför deras val är rationella i deras ögon, men kanske ter sig irrationella i mina; i min värld är det just DET som är liberalism - vars och ens frihet att tänka annorlunda.

...att i sin fullkomlighet sitta och anse sig omgiven av idioter är knappast liberalt - du bör nog i så fall hitta en annan definition på din politiska åskådning (Egocentrism kanske).

1:34 em

 
Anonymous Anonym said...

lövet,

Jag pratar om riktig frihet. Man är inte fri om någon annan får bestämma över dig. Så enkelt är det.

Kolla på den här: http://uk.youtube.com/watch?v=muHg86Mys7I

12:53 em

 
Blogger Nikola said...

Det frustrerande med att växa upp som människa är att inse att ingen annan förstår hur jag känner mig, inte exakt eller precis. Man kan visserligen beskriva ungefär hur man tycker och tänker men ingen förstår sådär på djupet. Man kanske tror det ibland, men för det mesta inte. Den insikten är smärtsam och orsakar ofta en avgrundsdjup ensamhetskänsla som uttrycker sig antingen i vrede eller depression. Till slut lär man sig handskas med den, antingen genom att skjuta världen ifrån sig som felaktig, eller så tar man sig an den, hysteriskt och försöker rätta alal fel, ta hand om alla sjuka, hjälpa alla svaga. eller så rör man sig i en gråzon och handskas med det omedelbart avgörande som finns nära tillhands, det som angår ens dagliga liv, och vid sidan omd et engagerar man sig så gott man kan, med de möjligheter man kan, i avad andra sysslar med. Samtidigt har man den förståelsen att människan är ett enkelt djur och ser ofta inte längre än horisonten, antingen för att man har barn att tänka på (alla föräldrar vet att tid och engagemang är en lyx) eller för att man föddes med den begränsningen, eller andra liknande rationella förklaringar.

När vi försöker påverka vår omvärld måste vi alltid betänka detta alals ursprung.

3:35 fm

 

Skicka en kommentar

<< Home