Demokrati ställer krav på medborgarna

Jag är van vid att bli påhoppad efter mina kolumner. Det är inte så konstigt, med tanke på att jag vanligtvis är rätt tydlig, rätt provocerande och rätt ensam som skribent på högersidan.

Påhoppen är ofta rena förvanskningar, men i min förra kolumnen var jag slarvig. Jag gav utrymme för påhopp som var befogade och fick följaktligen påhopp även ifrån mina egna led. Jag ber om ursäkt för mitt slarv. Min vanliga tydlighet var borta och det har jag fått äta upp.

Alla som läser mig, vet dock att jag är demokratikämpe, och liberal frihetskämpe. Jag har ALDRIG sagt att diktaturer är att föredra oavsett politisk färg och jag gjorde det inte i min förra kolumn heller.

Jag lyfte däremot fram några saker som jag gärna sett att vi haft i Sverige. Jag önskar faktiskt att vi bodde i ett land utan arbetslöshet, utan brott och droger. Att vi levde i ett land med den bästa sjukvården, de bästa skolorna och dessutom med låga skatter.

Det gör vi inte, och då måste vi ställa oss ett par viktiga frågor. Beror det på att demokrati är ett sämre politiskt system, att det inte går att uppnå dessa mål i en demokrati? Det tror inte jag! Det borde självklart gå att uppnå även här.

Problemet är att demokrati, som människor kämpat länge för och som människor dött för, inte bara är rättigheter som man tror i Sverige. Den innehåller en rad skyldigheter och ställer krav på medborgarna. Krav på medborgarna att vara informerade, kunniga och på att de tar ansvar, ett personligt ansvar.

Men när medborgarna inte gör det, när deras röster är färgade av okunnighet, då får vi ett land med politisk dekadens. Jag anser pressen i Sverige så vänsterstyrd att jag frågar mig vad är vår yttrande- och tryckfrihet värd? Våra politiker svarar aldrig på frågor och spelar bara på känslor. Det har gjort politiken till en fars.

Har man 70-80 procent skatt på entreprenörer som i Sverige, har då inte staten förslavat delar av befolkningen? När facken stänger ute fattiga från att jobba och få mat, var finns friheten då? När tjänstemännen sätter käppar i hjulen för de styrande politikernas beslut, vad är demokratin värd då? Är det inte dårarnas diktatur?

Vi sitter här okritiskt och kritiserar andra, vi tror att vi vet och kan allt, att vi har alla svar och att alla avundas oss och vill ha det som oss. Så är det inte. Vi är inte bäst i världen. Alla är inte lika och vill inte samma saker. Vi måste våga erkänna våra brister, se andras styrkor och vilja mer. Vi måste ta ansvar, vårda och förtjäna vår demokrati.

Hela världen jobbar i juli utom Svenskarna

Sommaren är slut. Nu kommer hösten. Det är jobbigt för alla, men särskilt för företagsledare och entreprenörer som verkar i internationella miljöer.

Varför, jo för att hela världen jobbar i juli och i augusti börjar alla svenskar jobba igen. Det gör att vi svenska affärsmän aldrig kan vara riktigt lediga och ta semester.

Det är kanske anledningen till att vi har så hög grad av utbrändhet i Sverige. Självklart borde vi lägga om våra semestrar till augusti.

Själv har jag jobbat rakt igenom sommaren. Bland annat var jag och föreläste i Singapore på en entreprenörs mässa som hölls av en statlig organisation för främjande av nyföretagande.

Det var fantastiskt!

Deras Premiär minister höll ett fantastiskt inledningstal som visade på en enorm insikt och vision om hur och varför Singapore skall erbjuda det bästa entreprenörsklimatet i världen.

De vill att de bästa entreprenörerna skall flytta dit och de vill ge dem all anledning i världen att göra det. Singapore vill vara den naturliga inkörsporten till Kina och Sydostasien och är det egentligen redan idag.

Under hela tvådagarskonferensen var deras näringslivsminister närvarande på första bänk. Organisationen leddes av honom och bestod en handfull av de bästa och mest framgångsrika entreprenörerna i landet som delade med sig av sina erfarenheter och verkade för att inspirera nya entreprenörer. Engagemanget var fantastiskt.

På avslutningsmiddagen gick gruppen av framstående affärsmän och entreprenörer under ledning av näringsministern upp på scen och sjöng ”Money, money, money”. Singapore har förstått att tillväxt är beroende av entreprenörskap och att tillväxt är en förutsättning för att utveckla ett land. Här har man ingen arbetslöshet, bästa skolsystemet i världen, bästa sjukvården, ingen brottslighet, låg skatt och enorm tillväxt. Det är helt enkelt ett fantastiskt land.

MEN..! Skriker då en massa som inte varit där, vad händer med yttrandefrihet osv. Det avskräcker ingen. Singaporianer får resa hur mycket de vill, när de vill och inga emigrerar, samtidigt som massor av framgångsrika och förmögna västerlänningar (bl.a. 1700 Svenskar) flyttar dit och bosätter sig varje år.

Där är rent, snyggt, tryggt, roligt, geografiskt väl plasserat, bra miljö, service orienterat och fantastiskt helt enkelt. Vi västerlänningar utgår alltid från att allt vi gör här är rätt och bäst, det kanske inte alltid är så.

All kritik mot Kina är sett ur våra perspektiv och vår övertro på våra system. Kinas ledare grät offentligt efter jordbävningarna, våra betedde sig som svin efter Tsunamin. Vi får de ledare vi förtjänar, de får ledare som gör det bästa för landet.